John Lennon var den i Beatles som vantrivdes mest med det. Från början hade de varit ett "riktigt" rockband. Det var till Brian Epstein kom och förfinade deras kläder, åsikter och annat för att de skulle gå hem hos vanligt folk. John var starkt emot det här för han ville uttrycka sin åsikt, men han var iallafall med på det. Det är därför kanske inte så konstigt att han var den förste som ville lämna bandet i bråken på slutet av 60-talet.

John skrev böcker (In his own write och A Spaniard in the works), han var mest influerad av av LSD och provade på nya saker hela tiden. Han kunde också vara elak, han hade en väldigt giftig tunga som han utvecklade under ungdomsåren. Han skrev de mest originella spåren. Redan som liten undrade han om han var en galning eller ett geni. Man kan säga att han var både och.

På slutet av 60-talet träffade han Yoko Ono som kom att bli hans stora kärlek. Hon fyllde i det tomrum som hans mamma lämnat när hon dog när John var liten. Yokos inflytande på John var dock inte enbart positivt. För hennes inflytande på honom var starkt. Hon lämnade aldrig hans sida, inte ens i studion vid the Beatles inspelningar. Hon hade anmärkningar på allt de gjorde i studion. Detta uppskattades inte av de andra beatlarna. Men John behövde ändåYoko så därför var det bra att han träffade henne.

John ansåg att all kreativitet måste utgå från en själv, därför är många av hans låtar väldigt biografiska och särskilt efter the Beatles.

John blev skjuten av Mark David Chapman 1980 och lämnade Yoko, deras gemensamme som Sean och Johns son Julian från äktenskapet med Cynthia Lennon.

Övre: Being for the benefit of mr. Kite.

Nedre: John och Yoko i studion.

Tillbaka till startsidan.